Utvecklingen av bladmögel har gynnats av det växlande vädret senaste tiden och infektionstrycket för potatisbladmögel är stort. Framför allt är tillväxten fortsatt hög på senare sorterna.
Stor risk för angrepp av bladmögel
Nu varnas för angrepp av potatisbladmögel. Flera fall har rapporterats i Västra Götaland de senaste dagarna uppger Växtskyddscentralen i Skara.
– Kontrollera fälten ofta och titta också på stjälkarna, uppmanar Växtskyddscentralen i sitt veckobrev.
Det räcker inte att vara observant på angrepp på blad och i toppskotten utan också nere i bestånden.
– Upptäcks en bladmögelhärd ska den blastdödas omedelbart för att förhindra spridning.
Frigör bakterier
Vid stjälkangrepp kan det vara svårt att skilja ett bladmögel från stjälkbakterios. Den sistnämnde är ett samlingsnamn för bakterier från två släkten och angreppet känneteckas av mörk till svart stjälk. Stjälkarna blir bland annat mjuka, böjs lätt och går lätt att dra upp. I potatisraderna syns angripna plantor som mindre.
– När sättknölen ruttnar frigörs mängder av bakterier, dessa kan spridas i dotterknölarna eller till angränsande plantors dotterknölar.
Om angreppen sker tidigt har inga dotterknölar hunnit bildats. Men sker angreppen senare, som nu i juli, kan dotterknölarna redan vara infekterade. Sådana knölar kan sprida bakterierna vidare till friska potatisar och orsaka att hela vävnaden löses upp.
Låt ligga i backen
En strategi för att undvika att sprida bakterierna är att slå av blasten.
– Låt knölarna ligga kvar i jorden så att de bildar ett rejält skal. Se upp med spridningsvägar via jord och blastrester som kan följa med redskap och maskiner. Fältet bör skördas sist för att inte sprida bakterien till annan skörd, uppmanar Växtskyddscentralen.
Lång tid i jord leder ofta till att de flesta infekterade knölarna ruttnat och inte kommer med i skörden.
Den största och viktigaste smittokällan är sättknölen. Bakterier finns i jord och skörderester samt på värdväxter i marken. Även insekter kan föra smittan vidare.