Tord Karlsson

Livsmedelsbranschen är känd eller ökänd för att satsa en låg andel av sin omsättning på utveckling av nya idéer. En förklaring är att branschen, i alla delar från jordbruken via livsmedelsindustrin till restaurang och detaljhandel, består av små företag, ofta utan anställda.

För ett litet företag kan det vara svårt att hinna med utveckling. Forskningsavdelningen råkar vara samma person som ska plöja eller laga utgödslingen. Det kan också vara svårt att skaffa kapital eller våga stå risken för att satsningen misslyckas. Man vill heller inte missköta den vanliga driften.

Lösningen är som så ofta samarbete, något som lantbrukare i dag är mycket bra på. Det ställer krav på branschorganisationer och större företag i branschen att själva satsa och dessutom samverka med lantbrukarna.

Det finns exempel på att detta fungerar. Till exempel ger EIP-Agri, Europeiska innovationspartnerskapets jordbruksprogram, som administreras av Jordbruksverket, stöd till att utveckla idéer till att nå marknaden som innovationer. Sedan 2014 har 423 miljoner kronor delats ut. Till åren 2021–2022 finns ytterligare 110 miljoner att ansöka om.

En del projekt är redan klara, mycket pågår. Det kan handla om allt från att introducera nya grödor som sötpotatis till gödelseparering eller teknik för att lätt hitta febersjuka djur.

Enligt en halvtidsutvärdering tycker de som söker att det är krångligt att söka, det tar lång tid att få svar och en del av de krav som ställs upplevs som orimliga och svåra att leva upp till. Inför nästa programperiod har Jordbruksverket all anledning att ta bort dessa hinder.

Sara Johansson och Lina Bjerke, forskare vid Handelshögskolan i Jönköping, har för Sweden Food Arena gemomfört en undersökning av innovationsklimatet i livsmedelskedjan.

Det finns goda intentioner med olika centrumbildningar för utveckling som gör ett mycket bra arbete. Men kopplingen mellan praktiken och universitetsmiljön är svag och risken är stor att utveckling stannar på regional nivå, ingen har mandat eller förmåga att ta ansvar för hela landet.

Utvärderarna kritiserar att forskningen är tungt inriktad på grundforskning och mindre på tillämpad. Det finns inte något strategiskt innovationsprogram inriktat mot livsmedel, som det finns för andra branscher.

Med tanke på att vi har ett sektorsuniversitet, SLU, är det märkligt att den så välbekanta kritiken om bristande koppling till praktiken fortfarande är aktuell.

Det är dags att tänka nytt och understödja entreprenörskapet i de små företag som utgör livsmedelskedjan, särskilt jordbruket och vidareförädlingen av livsmedlen. Konkurrensen ökar och vi måste framåt fortare.

Det är dags att tänka nytt och understödja entreprenörskapet i de små företag som utgör livsmedelskedjan.

Viktigt att understödja entreprenörskapet i de små företag som utgör livsmedelskedjan.

Stötta entreprenörerna i jordbruket

Företagande

Det är dags att tänka nytt och understödja entreprenörskapet i de små företag som utgör livsmedelskedjan, skriver Tord Karlsson på ATL ledare.