På närmare håll arbetar vi lantbrukare i södra Stockholms län med att sluta kretsloppet och att minska näringsläckaget till Östersjön från åkermarken. Några bönder samarbetar med kommunerna med att hygienisera småskaligt avlopp, det innebär att man tar bort bakterier från toalettavfallet så att det går att använda som gödsel på åkermarken. Kretsloppet sluts och det är stad och land tillsammans.
Strukturkalkning är konkret miljönytta
Klimat och miljö är stora frågor i dessa tider. Greta Thunberg och skolbarn runt om i världen kämpar för klimat och miljö och tas emot av världens ledare.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Vi har också åtagit oss ett stort miljöarbete med att minska läckaget av framför allt fosfor till Östersjön från åkermarken. Sedan 2010 arbetar vi med strukturkalkning. Det innebär att vi sprider jordbrukskalk med inblandning av bränd och släckt kalk på lerjordar för att binda fosfor och förbättra jordens struktur.
Vi har strukturkalkat nästan 2 500 hektar till en total kostnad på över 10 miljoner kronor och vi bönder har själva betalat mellan 50 och 60 procent av den kostnaden, resten bekostas av Havs- och vattenmyndigheten.
Vi tycker att det är viktigt att visa att lantbruket kan bidra till en förbättrad vattenmiljö. Vårt arbete har resulterat i minskat fosforläckage till Östersjön med cirka 590 kilo per år från vårt kalkade område. (minskningen motsvarar 0,25 kilo fosfor per hektar och år).
Havs- och vattenmyndigheten har genom Länsstyrelsen gett oss ytterligare 741 500 kronor för 2019, vi lägger till lika stor summa själva och när växtodlingsåret 2019 är till ända så har vi strukturkalkat 2 800 hektar. Då minskar vi fosforförlusterna till Östersjön med 700 kilo per år.
Alla kan tyvärr inte vara med i detta arbete, då det är förbjudet för det ekologiska lantbruket att använda strukturkalk. Det ekologiska regelverket förbjuder det och EU har sagt nej till dispens.
Hundratals miljoner betalas årligen ut i stöd för ekologisk produktion i Sverige, vi anser att en del av de pengarna skulle göra mycket större miljönytta om de gick till åtgärder som ger bevisad effekt på vattenkvaliteten. Det kan till exempel vara att förnya dräneringar på åkermarken, det gynnar alla lantbrukare.
Vi i Södertälje Ortsförbund har bara skrapat lite på ytan. I Sverige finns drygt 900 000 hektar lerjordar som kan strukturkalkas. Ta 0,25 kilo per hektar och år gånger 900 000 hektar. Det är lika med 225 000 kilo fosfor som inte når haven per år – tanken svindlar.
Politiker, ge oss bönder medlen! Lyssna på vetenskapen, så fixar vi det här!
Om du vill veta mer vad lantbruket gör får miljön i södra Stockholms län, gå in och titta på Södertälje Ortsförbunds Facebook-sida.
Styrelsen för Södertälje Ortsförbund av LRF:
Carl-Albert Rydemark, ordförande, Södertälje
Edward Hassila, vice ordförande, Haninge
Anders Hurtig, sekreterare, Nykvarn
Thomas Gustavsson, kassör, Nynäshamn
Håkan Fallgren, Södertälje
Per-Martin Larsson, Botkyrka
Jan Klasson, Haninge
Lars-Gunnar Dahlström, Nynäshamn