OECD och FAO tar varje år fram en prognos över hur marknaderna för jordbruksprodukter kan komma att utvecklas de närmaste tio åren.
Svag prisutveckling för jordbruksprodukter
Det spås en svag prisutveckling globalt för lantbrukets produkter den kommande tioårsperioden.
Lena Karlsson
Prognosen speglar främst den långsiktiga trenden och inte den kortsiktiga utvecklingen på marknaden. I prognosen spås en svag prisutveckling för de flesta av lantbrukets råvaror.
– Tidigare trodde man att en ökad befolkning också innebar att maten skulle bli dyrare. Så har det inte blivit, säger Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket.
Ökad produktivitet med högre skördar, mer mjölk per ko och ökade slaktvikter och svagare tillväxt i utvecklingsekonomierna har gjort att utbudet inte har problem med att hålla jämna steg med efterfrågan.
– Så kommer det att vara rätt så länge och vi ser inga starka skäl till en vändning, säger Harald Svensson.
Prognosen spår en viss återhämtning på mjölksidan med stabila eller svagt ökande priser på mejerivaror. Men Jordbruksverket räknar ändå med att den svenska produktionen även i fortsättningen möter en stark konkurrens. Det mesta tyder enligt rapporten, och även enligt EU-kommissionens egen prognos, att den svenska andelen av EU:s mjölkproduktion fortsätter att minska.
Effekten av de avskaffade mjölkkvoterna anses snarare bli att produktionen omfördelas mellan medlemsländerna och inte öka med mer än 0,8 procent. Däremot förväntas förädlingen av mejerivaror öka framför allt på inhemsk efterfrågan på ost och en ökande export av förädlade varor.
Ökande produktion
Den globala köttproduktionen spås öka med 16 procent. Främst är det kycklingköttet som ökar. Nötköttsproduktionen förväntas också öka globalt men inte i form av fler djur utan ökad slaktvikter. Prognosen pekar också på en ökad produktion av griskött men främst i Kina som ökar sin inhemska produktion.
Kan dämpas
Prismässigt brukar svenska produkter följa trenden inom EU. Hittills har priset på kött legat betydligt högre än EU-nivån. Fortsätter konsumenterna att vara beredda att betala mer för svenskt kött så kan effekten av den svaga prisutvecklingen på marknaden dämpas för svenska köttproducenter. Dessa kan också få del av de svaga priserna på spannmål och därmed inte drabbas fullt ut av ännu svagare köttpriser.
Lägre efterfrågan
Mjölkkrisen påverkar också spannmålssektorn med lägre efterfrågan liksom utvecklingen av efterfrågan inom animalieproduktionen. Svensk spannmål kan också pressas av konkurrens från länder med lägre produktionskostnader.