När det gäller hur vi agerat kring tvärvillkoren har vi öppet redovisat detta i uppföljningen av 2017 års stämma. Ett led i detta var bland annat att tillfråga Jordbruksverket vilka synpunkter på den svenska hanteringen som verket erhållit i samband med revisionsbesök från Bryssel.
Svar direkt: Trygg med hanteringen av tvärvillkoren
Jag kan försäkra att LRF jobbar seriöst med riksförbundsstämmans olika uppdrag och beslut, skriver LRF:s ordförande Palle Borgström i denna replik.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
De svar vi fått, även bekräftat i ett tidigare brev från Kommissionen till Jordbruksverket, är att tvärvillkorshanteringen inte avviker från andra EU-länder och alltså anses förenlig med unionsrätten. Förvaltningsrätten i Uppsala kom fram till samma bedömning i en dom i januari 2018 och i det fallet har prövningstillstånd i Kammarrätten inte beviljats. Jag känner mig alltså ganska trygg med hanteringen av frågan.
Men allt är naturligtvis inte frid och fröjd med tvärvillkoren. I grund och botten tycker LRF att tvärvillkoren och sammankopplingen med de jordbrukspolitiska ersättningarna bör tas bort och att det ska räcka med den tillsyn som finns i Sverige över aktuella lagområden.
En bonde ska alltså inte behöva råka ut för ett oproportionerligt avdrag på ersättningarna och dessutom en sanktion eller brottsanmälan i den nationella kontrollen av de regelverk som tvärvillkoren bygger på. En annan brist har varit avsaknaden av IT-stöd på Jordbruksverket för åren efter 2015 som kan leda till en sanktion från EU:s sida för bristfällig rapportering och sena beslut.
Palle Borgström, förbundsordförande LRF