Ulf Aronsson

Ur naturvårdsperspektiv är rödlistan intressant läsning. Av Sveriges drygt 60 000 kända arter är 4 273 (7,1%) rödlistade, varav 2 029 (3,4%) ses som hotade. Flest rödlistade arter finns i skogs- och jordbrukslandskapet.

För 43 procent av de rödlistade arterna är skog en viktig miljö, motsvarande siffra för jordbrukslandskapet är 33 procent. Det kan jämföras med landskapstypernas utbredning: 70 procent av Sverige är skog och 8 procent jordbruksmark. Andelen rödlistade arter som minskar per landskapstyp är högst i jordbrukslandskapet följt av urban miljö, havsstrand, våtmark och skogslandskap.

Störst antal rödlistade arter finns i Skåne, Västra Götaland och på Öland. Jämfört med till exempel Jämtland har Skåne nästan tre gånger så många rödlistade arter. I samtliga län har en viss andel rödlistade arter upphört att vara bofasta. Högst är andelen i Halland, Blekinge och Östergötland. Från Halland har 20 procent av arterna försvunnit vilket kan jämföras med Norrbotten och Västerbotten, 3 respektive 6 procent.

Den faktor som uppges ha stor eller viss negativ påverkan för flest rödlistade arter är igenväxning, följt av avverkning. Därefter följer ökad näringsbelastning, igenplantering, exploatering och dikning.

Baserat på detta verkar den biologiska mångfalden gynnas mest av insatser i södra Sveriges jordbrukslandskap. Avsättningar av ytterligare några hektar i Norrlands inland eller fjälltrakter, där de stora skyddade arealerna redan finns, förefaller mindre effektivt.

Men i huvudsak visar rödlistan en pågående omställning av markanvändningen: Från ett utbrett extensivt jordbruk och ett extensivt skogsbruk till ett krympande högintensivt jordbruk och ett omfattande och intensivt skogsbruk.

Omställningen speglas i arternas utveckling, men frågan är hur vi bevarar alla arter kopplade till ett tidigare landskap utan att bevara själva landskapet?

Dessutom är rödlistans perspektiv väldigt kort. Hur arternas tillstånd var för 200, 500, 1 000 eller 5 000 år sen vet vi mycket lite om, och det är inte självklart att den tidpunkt då vi mer systematiskt började registrera arterna kan ses som ett idealtillstånd.

<h3>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/miljarder-till-skogsagare-for-avsattningar/">Miljarder för avsättningar av skog</a></h3>

<h3>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/rekordmycket-skyddad-skog-i-norge-med-frivillighet/">Frivilligt skogsskydd framgång i Norge</a></h3>

Rödlistan använder ett kort tidsperspektiv och visar i huvudsak Sveriges omställning av markanvändningen, skriver Ulf Aronsson, skogsreporter på ATL.

Rödlistan visar i huvudsak Sveriges omställning av markanvändningen, skriver Ulf Aronsson, skogsreporter på ATL.