Importen av utländsk kyckling och annan matfågel har ökat med 70 procent sedan 2006, enligt siffror från Jordbruksverket. I dag står importerad matfågel för en tredjedel av den svenska totalkonsumtionen.
Svårt att spåra kycklingens ursprung
Trots hög antibiotikaanvändning och dålig djurhållning ökar importen - infektionsläkare Björn Olsen är kritisk.
– Jag tycker att det är fel. Det gör det väldigt svårt för konsumenten att göra ett medvetet val, säger Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet till TT.
– Importerad matfågel konsumeras mestadels på restaurang. Snabbmatsrestauranger kan importera bearbetat billigt kycklingkött från Thailand till exempel. En hel del import går även till offentlig upphandling, det vill säga kök som levererar till exempelvis skolor och äldreboenden, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket till TT.
Svårt att följa köttet
Exakt vilket land den importerade kycklingen kommer ifrån är ofta oklart. Handelsstatistiken visar bara det senaste landet i kedjan, ursprunget kan vara ett helt annat.
Den som hanterar och äter importerad kyckling löper högre risk att smittas av både salmonella och campylobacter.
Enligt Jordbruksverket tycks många kommuner i dag ställa hårdare krav kopplade till exempelvis djurvälfärd vid inköp av kött än längre tillbaka i tiden. Såväl restauranger som de offentliga köken borde inse att det kan vara en fördel att skylta med att kycklingen som serveras är svensk, anser Björn Olsen.
Fakta kycklingimport
2006 importerade vi 54 000 ton kyckling och annan matfågel, i fjol var siffran 91 000 ton.
Importerad matfågel utgör därmed en tredjedel av den svenska totalkonsumtionen.
Det mesta går till restauranger, färdigmat eller handlas upp av kommuner och landsting.
För restauranger finns inga krav på att ange ursprung för någon mat, inte heller för färdigmat.
Källa: Jordbruksverket, Svensk fågel, Livsmedelsverket
Läs mer: Antibiotikaresistens ökar i Norge