Just nu planeras flera förändringar när det gäller den svenska torvutvinningen.
Svensk torvbransch hotas av nya förslag
Naturvårdsverkets förslag om förändringar i torvhanteringen hotar en hel bransch, menar branschföreningen Svensk torv.
En ny rapport från Naturvårdsverket, som nu är ute på remiss, hotar hela branschen, menar experter.
– Vi är ordentligt kritiska. Naturvårdsverket tittade på torvbrukets miljöeffekter och skulle regeringen gå på de förslag som Naturvårdsverket nu lägger fram kan det bli mycket allvarligt för torvbranschen, säger Claes Rülcker, vd på Svensk torv.
Lika fossilt som kol
Han påpekar att torv i rapporten räknas som lika fossilt som kol och olja, som bildades för många 100 miljoner år sedan.
Trots att torv hela tiden nybildas i mycket stora mängder och snarare borde betraktas som en förnybar resurs, precis som produkter från skog och lantbruk.
– Torven tillväxer med 20 miljoner kubikmeter varje år i Sverige på orörda myrar och vi tar ut omkring tre miljoner kubikmeter. Av det är det ungefär två miljoner kubikmeter torv som används för energiändamål och resten används i växtodlingen.
Kommer upphöra
Men om torven räknas som fossil och beskattas på samma sätt som olja och kol kommer utvinningen av energitorv inte att löna sig och därmed i princip att upphöra, menar Claes Rülcker.
– Naturvårdsverket verkar tycka att vi istället ska importera mer kol.
Det finns väldigt stora dikade torvmarksområden i Sverige, som i dag används som skogsmark eller jordbruksmark. Det är ungefär 40 procent av all myrmark i Sverige och där ligger den mesta torven kvar och läcker ut massor av koldioxid.
– Det läcker ut motsvarande alla transporter i Sverige varje år. Till ingen nytta. Och det är här vi vill gå in och utvinna torv, inte på orörda myrar eller ens dikade myrar.
Ersätta all olja
Claes Rülcker menar att torvutvinningen bara på de 2,1 miljoner hektar dikad mark som i dag används som skogsmark skulle kunna ersätta all förbrukning av olja i Sverige de närmaste 50 åren.
Regeringen har också lagt ett förslag där man tar bort den gamla torvlagen. Den tillät bland annat, via koncession, torvutvinning utan fastighetsägarens samtycke. Men det tas nu bort och det blir markägaren som bestämmer.
– Där har vi inga invändningar. Det blir en mer modern lagstiftning som behandlar energitorv och odlingstorv på samma gång, säger Claes Rülcker.
En enorm resurs
Men om Naturvårdsverkets förslag om att beskatta torv som en fossil produkt går igenom spelar den nya torvlagen mindre roll.
– Naturvårdsverket verkar bara kunna tänka i ett steg. Den svenska torven är en enorm resurs som kommer att läcka ut koldioxid, även om den inte skördas. Och vi måste kanske istället ersätta den förlorade energin med kol från Tyskland eller gas från Ryssland.
NATURVÅRDSVERKET: Torven bör avvecklas
Torv
Torv är en jordart av organiskt ursprung som bildas genom biologiska och kemiska processer i våtmarker (myrar och sumpskog). Torv består av döda växt- och djurdelar som på grund av syrebrist brutits ner på ett ofullständigt sätt.
Torvanvändningen utgör mindre än 1 procent av den totala energitillförseln i Sverige och motsvarar cirka 2,5 – 3,5 TWh som tillförs energisystemet. Energitorv används i huvudsak vid ett 40-tal svenska värme- och kraftvärmeverk där den sameldas med främst skogsbränslen. Den mesta torven som används till energi bryts i Jämtland och Norrbottens län
Källa: Energimyndigheten
Regeringsuppdrag
Naturvårdsverket fick i oktober förra året regeringens uppdrag att: "analysera och redovisa den svenska torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan särskilt med avseende på miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Myllrande våtmarker samt att föreslå hur torvutvinningens negativa inverkan på måluppfyllelsen kan minska". Rapporten är nu ute på remiss och svaren ska vara inne hos Miljö- och energidepartementet senast den 15 november.