Det blev ingen samlad front för en reformerad jordbrukspolitik. Fem medlemsländer vägrade ställa sig bakom ett dokument som inte innehöll krav på utjämning av stödnivåerna mellan alla EU-länder.
Svenskt stöd till majoritetslinje
BRYSSEL
Att Sverige sällade sig till huvudfåran om EU:s jordbrukspolitik räckte dock inte.
Sara Johansson
– Rådet blir ganska splittrat när det kommer till diskussion om direktstöden, konstaterar Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och den som representerade Sverige vid dagens jordbruksministerråd.
Svåra förhandlingar väntar
Sverige hade i slutändan inga problem att stötta dokumentet, som Elisabeth Backteman beskriver som "ganska balanserat" och ett bra underlag för kommande diskussioner och förhandlingar.
– Det finns också tydliga referenser och kopplingar till behovet att utveckla landsbygdspolitiken och det ser ju regeringen positivt på, inte minst en dag som denna när vi också har lagt en proposition om den svenska landsbygdspolitiken på riksdagens bord.
Drar du några slutsatser av hur diskussionerna gått i dag om hur det kommer att se ut framöver när det kommer skarpa reformförslag?
– Det är ju ingen hemlighet att vi är inne i period som är väldigt komplicerad, när det gäller Brexit, förhandlingarna om långtidsbudgeten och lagförslaget om Cap. Jag ser framför mig att det kommer bitvis säkert att bli svåra förhandlingar för att hitta fram till ett nytt regelverk.
De så kallade ordförandeslutsatser som 23 av EU:s medlemsländer ställt sig bakom har ingen tvingande effekt, utan är en signal till EU-kommissionen om vad den i sitt kommande lagförslag kan få gehör för hos undertecknarna. Hade samtliga länder signerat så hade signalen blivit starkare.