Tord Karlsson

Inrikesminister Mikael Damberg besökte brandplatser och drog då paralleller mellan att köra med skogsmaskiner och att grilla korv trots eldningsförbud. Det upprörde företrädare för branschorganisationen Skogsentreprenörerna, som ansåg att det nedvärderade det säkerhetsarbete och brandskydd som präglar deras arbete.

Skogsmaskiner i arbete startar få bränder. Dessutom är det viktigt att maskinerna kan arbeta, trots torkan. Särskilt i år med allt granbarkborrangripet virke som ska ut ur skogen så fort som möjligt. För att uttrycka det milt har korvgrillning inte samma vikt och samma ekonomiska betydelse som skogsarbete.

När det väl har börjat brinna finns det fortfarande många saker som behöver förbättras. I fjol blev det uppenbart att den centrala styrningen av brandbekämpning måste skärpas.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelserna måste ta en mer aktiv roll i samordningen. Det visade sig i fjol att en brand snabbt kan bli mycket större än vad en enskild kommunal räddningstjänst har kapacitet att klara av. Förhoppningsvis är myndigheterna bättre rustade i år.

Tillgången på helikoptrar för brandbekämpning tycks ha förbättrats. Men ännu är det klent med tillgång till brandflygplan som är en livsviktig lösning om en brand växer sig riktigt stor, och ännu viktigare, kan stoppa en brand innan den löper amok.

Vi är beroende av hjälp från andra länder. I fjol kom efter mycket krångel och förseningar brandplan från Italien. Frågan om Sverige skulle ha egna brandplan blev aktuell. Svaret från MSBs generaldirektör Dan Eliasson blev att det skulle bli för dyrt och att säsongen är för kort. Frågan utreddes på 1990-talet och även då blev svaret att det var för dyrt för Sverige att skaffa egna plan.

Stora svårsläckta skogsbränder redan i april visar att säsongen är längre än man tidigare trott. Det förändrade klimatet har ökat brandrisken sedan 1990-talet. Den fromma tanken att skogsbränder i Sverige inte skulle inträffa samtidigt som italienarna behöver sina plan senare under året stämmer inte heller.

Vår kapacitet bör förbättras. Därför vore det klokt att Sverige skaffar egna plan, eventuellt i samarbete med till exempel Norge. Planens insats i fjol var ovärderlig och hade de kommit tidigare hade stora värden kunnat räddas.

Mycket behöver göras för att förbättra brandberedskapen. Glädjande nog har många medborgare insett det och anmäler sig som deltidsbrandmän, något som det på många håll är stor brist på. Myndigheterna har också vaknat men det återstår mycket att göra.

Brandsäsongen startade tidigt i år och gräsbränder och skogsbränder har avlöst varandra. Under april fick SOS Alarm 1 500 larm om bränder i naturen, nästan tre gånger så många som i april förra året.

Aprilbränderna en obehaglig påminnelse om förra årets skogsbränder, skriver ATL:s Tord Karlsson.