Sara Johansson

Med detaljerade regler kring vad som ska kunna beskrivas som hållbart på finansmarknaden är det kanske inte konstigt att alla hittar något, eller mycket, att kritisera. Lennart Ackzell, internationell samordnare på LRF Skogsägarna, vänder sig emot att skogsägare som vill bli definierade som hållbara av sin bank måste redovisa en nettobalans i utsläpp av växthusgaser på beståndsnivå över en 30-årsperiod. Han tycker att nationella data borde räcka.

– Vi vet avgångarna och vi vet tillväxten och vi får ett nettoupptag. Det är den mest säkra siffran, mycket bättre än att varje skogsägare ska göra en plan på sin gård utifrån sitt bestånd som man avverkar.

En sådan lösning skulle ge möjlighet för avvikelser på lägre nivå. Naturskyddsföreningens sakkunniga i skogsfrågor, Malin Sahlin, hade föredragit ett ännu mer detaljerat regelverk för att ge utrymme för olika typer av skogar.

– Vi hade gärna sett tydliga kriterier och definitioner för vilka skogar som kan brukas med vilka metoder.

Malin Sahlin, sakkunnig skog Naturskyddsföreningen.

På intresseorganisation för bioenergi, Svebio, är vd Gustav Melin mycket kritisk, bland annat till att grödbaserad bioenergi inte klassas som hållbar, och att det sätts en sluttid för när bara fordon med nollutsläpp ska betraktas som gröna.

– Taxonomin leder ingen vart, och som den är utformad leder den till felaktiga investeringar.

Förespråkare för svenskt lantbruk vänder sig generellt emot att konventionellt jord- och skogsbruk som det bedrivs i Sverige inte ska definieras som hållbart utan ytterligare ansträngningar. Det betyder inte att det inte finns mer att göra, säger Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF. Men då det svenska lantbruket enligt honom redan ligger så långt fram är det svårare för svenska lantbrukare än för kollegor som har mer lättplockade frukter kvar.

– Det som behövs då är kunskap och kapital för att fortsatta utvecklas, och då kommer man med ett system där tillgången på kapital riskerar att begränsas av de som saknar kunskap.

Taxonomikriterierna ligger i en delegerad akt vilket betyder att de går igenom i den form som EU-kommissionen nu presenterat om inte EU-parlamentet eller medlemsländerna fäller det. Det kräver kvalificerad majoritet bland medlemsländerna eller enkel majoritet i EU-parlamentet. Med ett första utkast offentliggjort i december och läckta utkast senare har frågorna diskuterats länge i parlamentet, även om det officiella förslaget kom först denna vecka. EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP), som på det stora hela är nöjd med förslaget, tror sig ha en bra bild av stämningsläget.

– Jag känner mig ganska säker på att det går igenom.

Kollegan Emma Wiesner (C) är mer kritisk, men hade i torsdags inte tagit ställning till om det ska motarbetas formellt. Oavsett tror hon att EU-kommissionens val att skjuta kontroversiella delar på framtiden gör det mer troligt att det går igenom.

– Förutsättningarna att få igenom regelverket ökade när man lyfte ur kärnkraft och naturgas.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/skog/eus-taxonomiforslag-sa-paverkar-det-skogsbruket/">EU:s taxonomikrav – så påverkas skogsbruket</a>

Bransch- och miljöorganisationer kritiserar EU-kommissionens taxonomiförslag. Men det lär gå igenom, tror EU-parlamentariker.

Taxonomiförslaget möts av kritik – från alla håll

Politik

Bransch- och miljöorganisationer kritiserar EU-kommissionens taxonomiförslag. Men det lär gå igenom, tror EU-parlamentariker.