Fredrik Stork

ILLUSTRATIONER: Istock. GRAFIK: Lena Wilsby, LRF Media.

Yaras och IBMs projekt Yara Digital Farming Platform är redan i full gång och den första tjänsten, en vädertjänst, har redan lanserats. Nu jobbar företagen vidare med nästa steg: Färdigställandet av den digitala plattformen, som ska ge världens bönder nya insikter med hjälp av stora datamängder.

– Den ska vara klar nu under Q4, säger IBMs konsultdirektör Peter Rylander, som ansvarar för partnerskapet med Yara.

Målet för bolagen är på sikt att knyta till sig hundra miljoner hektar, eller sju procent av all jordbruksmark i världen. Detta ska i praktiken ske genom att kombinera IBMs avancerade teknik med den kunskap som Yara redan har byggt upp kring växtnäring.

Men det är bara början. På sikt vill företagen samla in all typ av lantbruksdata, även från tredje part, via allt från drönare till marksensorer. Ett annat exempel är ambitionen att använda IBMs gigantiska väderdatabas, från dotterbolag som The Weather Company, för att skapa hyper­lokala väderprognoser och skräddarsydda beslutsstöd till alla lantbrukare. Dessutom finns det planer på att använda avancerad blockkedjeteknik för att motverka svinn och matfusk genom att kartlägga hela matkedjan från jord till bord.

Samarbetet mellan Yara och IBM är just nu ett i raden där nya aktörer ger sig in i jordbrukssektorn. Ett liknande projekt, som går ut på att kartlägga kvävebehovet med hjälp av satellit- och maskindata, har tidigare offentliggjorts av John Deere och försvarsbolaget Airbus.

Utvecklingen märks även i Sverige där både Telia och Ericsson har börjat se nya affärsmöjligheter. Dessa kretsar i första hand kring den kommande 5G-tekniken, som kommer att möjliggöra allt från fjärrstyrning av stora maskiner till avancerade djur- och marksensorer.

– Det finns i stort sett obegränsade möjligheter att se mönster i stora datamängder, allt ifrån att hitta ogräs ute på fält till att plocka frukt med hjälp av stora skördemaskiner, säger Mikael Gilbertsson, som är senior projektledare på Rise.

Förhoppningarna på den nya tidens lantbruksteknik är oändliga, men möter också kritik. Till kritikerna hör Fredrik Hansson, som länge har varit orolig för att just tunga försäljare av insatsvaror ska alliera sig med teknikjättarna. Det skulle kunna leda till att de använder tekniken för att öka försäljningen, men också till att viktig kunskap stängs inne, säger han.

– Det är precis det jag har varit rädd för, att man tar in det vassaste AI-företaget i världen för att jobba stenhårt med satellitdatan, och sedan koppla det till gödslingen, säger Fredrik Hansson, som utvecklar Hushållningssällskapets konkurrerande tjänst, Markkartering.se.

Enligt Yara själva saknar dock påståendet grund eftersom det inte går ihop med deras hållbarhetsmål. Och plattformen ska bygga på både öppenhet och öppna standarder som gör det möjligt för lantbrukare och agronomer att studera resultaten. Tanken är även att all data som genereras ska ägas av bönderna.

Peter Rylander på IBM utvecklar resonemanget:

– Här finns det två saker som är viktiga. För det första bygger vi plattformen på öppna standarder, och för det andra så bygger vi den för att den ska vara väldigt säker så att böndernas data skyddas eftersom vi vet att den typen av frågor är väldigt viktiga.

<h3>Den nya lantbrukstekniken</h3>• Artificiell intelligens, AI eller maskininlärning är samlingsbegrepp på ett forskningsfält som går ut på att simulera intelligens. Inom lantbruket kretsar mycket av forskningen kring att utveckla system som kan lära sig vad som är ett ogräs och vad som inte är det. Detta beskrivs i sin tur som mindre tidsödande än att på förhand programmera in alla miljontals utseendevarianter av en viss ogräsart. I Sverige går ett av de mest uppmärksammade projekten ut på att bygga en robot som kan rensa ogräs i lökodlingar.• Big data, är ett samlingsbegrepp för stora datainsamlingar som kan användas för att dra nya slutsatser. Datainsamlingarna kan ibland kombineras med artificiell intelligens för att dra slutsatser som människan inte kan dra själv. Datan, som kan komma från till exempel maskinparken, marksensorer eller väderinformation, kan sedan mynna ut i ett beslutsstöd, där användaren exempelvis får ett mejl där det står att i dag ska du spruta enligt dessa gps-koordinater, eller i dag är rätt tidpunkt att skörda eftersom solen skiner och för att datorsystemet redan har hittat en köpare.• 5G, eller femte generationens mobilnät som det också kallas, är en teknik som kommer ge samhället och inte minst lantbruket nya möjligheter att koppla upp ny utrustning. Dels innebär tekniken att det kommer vara möjligt att överföra stora bild- och datamängder, vilket gör det möjligt att styra en maskin på distans. Tekniken kommer även göra det möjligt att koppla upp sensorer som behöver skicka små datamängder under lång tid. Med dagens batteriteknik är det exempelvis möjligt att bygga marksensorer som kan skicka data i tio år utan batteribyten.• Blockkedjor är ett begrepp som många kopplar till digitala valutor som Bitcoin. Tekniken kan enklast beskrivas som en stor decentraliserad databas som lagras på en rad individuella datorer som tillsammans bildar ett stort nätverk. I Sverige pågår exempelvis försök att digitalisera fastighetsöverlåtelser, inklusive pantbrev och lånehandlingar genom blockkedjeteknik. Internationellt pågår även avancerade försök att kartlägga logistikflöden, e-coliutbrott i matkedjan, samt handelsvaror från konflikthärdar vilket i så fall skulle göra dessa omöjliga att sälja vidare.

Teknikjättarnas kamp om lantbruket blir allt hårdare. Genom ett nytt samarbete ska Yara och IBM bygga, vad som de själva påstår ska bli, världens ledande lantbruksplattform.Samarbetet är en i raden där nya aktörer ger sig in i lantbrukssektorn – och de kan förändra den i grunden.