facebooktwittermail d

Fråga experten: Så skyddar du planteringen

Ett aktivt arbete med inventering och skyddsåtgärder är a och o efter en skogsplantering. ATL:s expert Carl Johan Moberg ger här konkreta råd om hur du kan gå tillväga.

Svartvit bild på Carl Johan Moberg.

Hej Skogsexperten!
I våras planterade vi ca 2 ha med gran och tall på höjderna. Har du några tips och rekommendationer för att lyckas med vår plantering.

Anders Löfgren, skogsägare i Sörmland

Hej,
Skogsvård och inte minst arbetet efter en plantering är något som jag tycker man ska lägga tid och energi på så att investeringen lönar sig. Här är några tips på vägen.

En enkel och bra åtgärd är att göra en inventering med en så kallad cirkelprovyta. Detta gör man med ett snöre eller måttband med längden 5,64 meter. Snurra ett helt varv och räkna antal plantor inom ytan. Multiplicera antalet med 100 så har du antal plantor per hektar. Är antalet plantor per hektar det ni beställt? Har några plantor dött? I så fall hur många? Bra information att föra in i sin skogsbruksplan, men även för att återkoppla till det företag som ni köpt plantor och plantering av. Gör ytorna slumpmässigt över området. När ni ändå är på plats, passa på att trampa ner gräs om det behövs runt plantorna. Det kanske även har kommit upp örnbräcken, dessa kan vara svåra att just trampa ner så en röjkniv kan vara till stor hjälp. 

Att skydda sina plantor mot viltbetning är på många håll ett måste då betestrycket är hårt. Det finns olika sätt att skydda plantorna. Är det ädellövskog är ett staket som stänger ute viltet nästan det enda tänkbara, och kan även användas vid tallföryngringar. Detta är en arbetskrävande åtgärd och som kostar förhållandevis mycket, dels i uppsättning men även i underhåll och nedtagning. På marknaden finns både traditionellt ståltrådsstängsel men även de som tillverkas av det fantastiska materialet trä. Stäm alltid av med flera olika leverantörer för att få det som passar er och att prisbilden ligger rätt.

Om stängsel inte är ett alternativ finns också sprutbara repellenter och mekaniska skydd.
Mekaniska skydd sätter man på toppskotten, vanligtvis tillverkade av plast eller metall. Dessa sätts på toppskottet och varje år tar man och flyttar det till nästa toppskott. Andra tips kan vara att sätta en bit maskeringstejp eller lite fårull på varje toppskott.

Det vanligaste är att man skyddar plantorna med repellenter. Det är olika medel som antingen via lukt, konsistens eller smak gör att plantorna inte betas. Årligen appliceras dessa på toppskotten. För bäst effekt görs det när plantornas toppskott slutat växa. Kolla med leverantören vad som gäller. Själva appliceringen görs ofta med en ryggburen spruta. Är det mindre arealer och ett inte allt för trögflytande medel så kan en blomspruta av bättre kvalitet räcka. Men räkna med en del extra arbete för att få det att funka bra.

En annan sak som man själv enkelt kan jobba med är att skapa viltfoder på fastigheten. Spara alltid rönn, asp, ek och sälg och andra träd som de vilda djuren kan äta av. Är en tall redan betad, låt den stå. Man kan med fördel bryta av några grenar så att den får en mer buskform. Sen ska man inte glömma att man i skogsvägens kanter och gamla slåtterängar också kan skapa foder åt viltet. Dels genom att hävda dessa med någon typ av slåtter, men även genom att låta buskvegetation komma upp som djuren kan beta.

Carl Johan Moberg

Marknadschef på Virkesbörsen

STÄLL DIN FRÅGA TILL VÅRA EXPERTER!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu