Tjänstemannaansvaret kan vara på väg tillbaka

Frågan om utökat tjänstemannaansvar har stötts och blötts sedan tjänstemannaansvaret avskaffades i sin dåvarande form på 1970-talet. Nu vill riksdagen, med stöd från motionärer från samtliga oppositionspartier, att regeringen ska utreda om och i vilken utsträckning handläggarna på landets myndigheter ska få ett utökat straffansvar i samband med överträdelser i sin beslutsutövning.

"Får telefonsamtal"

Möjligheten att ställa myndighetstjänstemän till svars har efterfrågats starkt av många lant- och skogsbrukare som har känt sig orättvist behandlade i samband med beslut som har rört allt från djurförbud till avverkningsstopp.

Riksdagsledamoten och lantbrukaren Sten Bergheden (M) är en av ledamöterna som har skrivit motioner i ämnet.

– Jag får väldigt många telefonsamtal där folk tar upp detta i samband med att de har varit i kontakt med myndigheter och verk, där de upplever att de som jobbar där inte följer de regler som finns. De har en känsla av att de går för långt, och oavsett hur det ligger till så tror jag att det är bra med ett tydligt tjänstemannaansvar som innebär att det blir straffbart om man begår överträdelser, säger Sten Bergheden.

"Viktigt med rättssäkerhet"

Han anser inte att de nuvarande bestämmelserna i brottsbalken, som innebär att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet begår överträdelser i tjänsten, kan dömas för tjänstefel. Straffet kan i så fall bli böter eller fängelse i högst två år.

Syftet med att ändra lagen ska bland annat vara att stärka skyddet för medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten, enligt några av de motioner som har lämnats in.

– Det är uppenbart att man behöver återgå till ett starkare och tydligare tjänstemannaansvar. Sen om det ska vara som förr är upp till utredningen. Det är viktigt att vi har en bra och rättssäker förvaltning, säger Staffan Danielsson riksdagsledamot för Centerpartiet som också har lämnat in motioner i ämnet.

Beslutet i form av ett tillkännagivande från riksdagen innebär att det nu blir upp till nuvarande eller kommande regering att tillsätta en utredning. Mest troligt är att det tar några år innan en ny lagstiftning eventuellt kan vara på plats.

– Går det den snabbaste vägen handlar det om 1,5-2 år, säger Sten Bergheden.

LÄS OCKSÅ: Lantbrukspolitikerna som sitter löst

LÄS OCKSÅ: Kyrkans samarbete med Djurens Rätt ifrågasätts