Birgitta Sennerdal

I våra svenska skogar är vi vana vid stängsel med stålnät och tryckimpregnerade stolpar. Olof Stenström som är skogskonsult på Hushållningssällskapet i Halland har hämtat inspiration från Tyskland där det är vanligt att bygga viltstängsel i obehandlat trä.

– Jag tror personligen på den här metoden, jag tycker att det här är konkurrenskraftigt, säger han.

Länsstyrelsen i Halland vill prova trähägn i tre naturreservat, för miljöns skull.

– Vi vill minska miljöbelastningen så vi var intresserade av att testa något nytt. Sen får vi se vilka kostnader vi får för skötseln, säger Henrik Malm på länsstyrelsen.

ATL är med när det 0,8 hektar stora trähägnet i Ullasjöbäckens naturreservat visas upp på en exkursion. Här har ett bestånd granskog avverkats, och lind, fågelbär och lönn har planterats i det annars bokskogsdominerade området.

Vilthägn av stålnät och tryckimpregnerat trä ska tas bort när det inte längre behövs. Problemet är att det kan bli en kostsam historia, till och med dyrare än anläggningskostnaden. Därför blir de ofta kvar i skogen.

Den stora fördelen med trähägn i obehandlat trä är att de inte behöver plockas ner och forslas i väg. De multnar och försvinner så småningom, när de tjänat ut som hägn.

– Vill man kan man nog enkelt ta en motorsåg och kapa av det, säger Olof Stenström.

Han kan också se andra fördelar med ett trähägn, exempelvis att det blir lättare att laga om det gått sönder. Ett stålnät måste vara spänt, och det kan vara besvärligt att få till. Ett trähägn i sektioner på några meter är också lättare att anpassa efter terrängen, medan ett stålnät vill ha raka linjer.

– Det kan också vara en avsättningsmöjlighet för lågkvalitativt virke som barkborredödad granskog eller blånad tall, säger Olof Stenström.

Osäkerhetsfaktorerna för trähägn är att vi inte vet hur länge det står upp och håller viltet ute, men det är det som nu ska testas. På minussidan är att trähägn är en skrymmande produktion.

Maa såg i Falkenbergs kommun har tillverkat trähägnet och Tobias Andreasson säger att den här omgången trähägn har varit ett försök. Han ser flera möjligheter att sänka kostnaderna, bland annat genom att köra ut hägnet när timret från avverkningen ska hämtas. Då kan också skotaren vara kvar och hjälpa till att sätta upp trädelarna.

Skogsägare kan få 80 kronor per löpmeter i anläggningskostnad och 20 kronor i rivningskostnad av Skogsstyrelsen för hägn för att anlägga ädellövskog.

Ett stålhägn med tryckimpregnerade stolpar kostar 80-120 kronor per löpmeter att anlägga. Den skogsägare som varit noggrann med att gräs- och buskröja invid stängslet, kan riva och ta bort det för 40-50 kronor. Annars kan rivningskostnaden till och med överstiga anläggningskostnaden.

Källa: Skogsstyrelsen, Hushållningssällskapet

Träsektionerna byggdes 4,5 meter långa. Det blev tungt att hantera. Hade de varit kortare hade de också varit lättare att anpassa mot underlaget. Det får vägas mot produktionskostnaden, som blir högre ju kortare sektionerna är.

Träsektionerna transporterades ut i skogen med timmerbil.

Trädelarna är hopspikade på sågverket med obehandlade spikar, vanlig ståltråd användes för att sätta ihop dem.

Kostnaden för trähägnet blev 100 kronor per löpmeter. Material och produktion är 70 procent av kostnaden. Arbetskostnaden sattes till 350 kronor i timmen. 700 löpmeter trähägn får plats på en timmerbil, vilket gör att transporten kostar 200 kronor per mil.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/salix-kyler-ned-klimatet/">Ny studie visar vinster med salix</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sa-maxar-du-vinsten-i-tuffa-tider/">Så maxar du vinsten i tuffa tider</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/duktig-pippi-kan-hjalpa-ekskogsbrukare/">Duktig pippi kan hjälpa ekskogsbrukare</a>

Nu testar Hushållningssällskapet och länsstyrelsen i Halland ett nytt sätt att hålla kronvilt borta från ädellövsplanteringar.

Han testar billigare sätt att hålla kronvilt från plantor. "Kan bli avsättningsmöjlighet för lågkvalitativt virke".