Det visar den kartläggning som läkaren och historikern Bodil Persson gjorde för Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för några år sedan.
Tusentals dolda mjältbrandsgravar
Det finns tusentals dolda mjältbrandsgravar runt om i landet. Mellan 1916 och 1961 spärrades över 3 000 gårdar runt om i landet på grund av mjältbrand. Drygt 200 av dessa fanns i Östergötland.
– Problemet är att man inte vet var de döda djuren har blivit nergrävda. Ofta grävde man bara en grop intill där djuret hade dött och begravde det där. Även om graven markerades har markeringen förmodligen försvunnit för länge sen, säger hon.
Dokumenterade fall i området
Enligt Bodil Persson finns det några dokumenterade fall i trakterna kring den gård som nu drabbats.
– Bland annat hittades en älg som dött i mjältbrand i Ombergs kronopark 1927. Då var området avstängt i fjorton dagar och man uppmanade lantbrukare som hade betesdjur där att vara uppmärksamma, berättar hon.
Smittkällan spåras
Enligt SVA inträffade de flesta mjältbrandsutbrotten i Sverige för mer än 70 år sedan (grönmarkerade på kartan) och gravarna är därmed troligtvis ofarliga. Gravar i anslutning till gårdar som spärrades mellan 1940 och 1961 (blåmarkerade) kan däremot utgöra en risk, om inte djurkropparna grävdes ner på ett korrekt sätt.
Nu pågår ett intensivt arbete för att spåra smittkällan bakom utbrottet på gården intill Omberg.
– Det handlar om att ta in information från alla håll, dels från historien, dels undersöka om det nyligen har grävts eller gjorts några markarbeten i anslutning till fallen, säger Gunilla Hallgren på SVA.
På den drabbade gården finns även en stor värphönsbesättning, men enligt SVA anses värphöns vara resistenta mot mjältbrand.
LÄS MER: Mjältbrand på gård i Östergötland