Tove Nilsson

Jordbruksmarken i både slätt- och mellanbygd har i genomsnitt ett underskott i fosforbalanserna, det vill säga att mer fosfor förs bort från fälten i form av skörd och halm än vad som tillförs genom gödsling. Det är framför allt konventionella växtodlingsgårdar med mycket höstgrödor, utan tillgång till stallgödsel, vars fosforbalanser är negativa.

De största underskotten återfinns i Götalands södra slättbygder. I södra och sydvästra Skåne har över 80 procent av gårdarna en negativ fosforbalans.

Beroende på markens fosforklass kan underskotten påverka bördighet och avkastning. Men en viss förändring verkar ha skett i gödslingsstrategierna. Försäljningen av fosfor i kilo per hektar utnyttjad åkermark har ökat något varje år sedan 2008/2009, enligt SCB. Det enda undantaget var 2018/2019 vilket kan vara kopplat till torkan 2018.

Återförsäljarna märker också ett större intresse för fosfor.

– Det är nog fler som värderar långsiktighet i sin gödsling för att få en hög skörd på lång sikt. Då måste man återföra det som tas ifrån fältet, både i skörd och eventuellt halm, säger Johanna Öwall, produktansvarig för växtodling på Svenska Foder.

Johanna Öwall, produktansvarig för växtodling på Svenska Foder.

Hon ser en ökad efterfrågan på både fosfor- och kaliumstarka produkter.

Lantmännen har sålt mer fosforgödsel till höstraps och höstsäd inför höstsådden 2020. Enligt Johannes Åkerblom, chef för växtodling på Lantmännen, har medvetenheten kring fosforgödsling generellt ökat de senaste åren.

Johannes Åkerblom, spannmålsinköpare på Lantmännen, i höstrapsfält.

Ökad fosforgödsling kan vara lönsam på kort sikt, men att återuppbygga fosforförråd i marken tar lång tid, framhåller Joakim Ekelöf som arbetar med växtnäringsfrågor inom sockerbetsodling på Nordic Beet Research (NBR) i Skåne.

– Även om man tillför mer fosfor och hamnar på plus minus noll i balansen så ändrar det ingenting. Det krävs en ganska radikal förändring om vi ska börja få en uppåtgående trend på markanalysen. Det kommer nog att ta minst 20 år innan man kan säga att det är en stigande trend.

Sockerbetor, potatis och majs hör till de mest fosforkrävande grödorna. Vid 5 milligram fosfor per 100 gram jord (P-AL) i marken blir det direkt missväxt i sockerbetor, men även andra grödor påverkas.

– Rapsen tycker inte heller om att fosforn är för låg. Vårspannmålen tappar 10-15 procent på de nivåerna i skörd. Vete är rätt så tåligt, det kan gå ännu lite lägre innan du tappar skörd. Men med negativ balans hamnar du förr eller senare i en situation där du får problem, säger Joakim Ekelöf.

Daniel Finnfors, växtodlingsrådgivare på HIR i sydvästra Skåne, ser inte någon beteendeförändring hos sina kunder när det gäller fosforgödsling.

– I min kundkrets har jag de som gödslar i underkant i sin fosforbalans och de som ligger i överkant. Vad som är ekonomiskt optimalt är det man försöker sträva efter hela tiden, säger han och fortsätter:

– Tar man högre skördar måste man gödsla mer helt enkelt.

Det kan vara svårt att motivera uppgödsling av jordar på lång sikt, inte minst när arrendeavtalen är korta.

– Ju mer pressade marginaler du har, desto kortsiktigare perspektiv. Det finns en risk att man hamnar i en negativ trend med sjunkande fosforvärden vilken är både svår och kostsam att ta sig ur, säger Daniel Finnfors.

<h3>Stor variation</h3>Fosforbalanserna varierar mycket i olika delar av landet, mellan gårdar, mellan och inom fält. Enligt SCB:s senaste uträkning var den genomsnittliga fosforbalansen i kilo per hektar negativ för slättbygderna och positiv för jordbruksmark i skogsbygderna. Störst var överskottet i Götalands skogsbygder. Mellanbygderna hade gått från överskott till underskott. Fosforbalansen för hela riket hade sjunkit till strax under noll.Källa: SCB

Decennier av återhållsam gödsling har tärt på fosforförråden på många håll i slättbygderna. Men nu syns en viss ökning i försäljningen av fosforstarka gödselmedel.

Nu ökar försäljningen av fosforgödsel till bland annat höstraps.

Underskott av fosfor i många fält

Växtodling

Decennier av återhållsam gödsling har tärt på fosforförråden på många håll i slättbygderna. Men nu syns en viss ökning i försäljningen av fosforstarka gödselmedel.