Det finns goda skäl att rättspröva regeringsuppdraget till Skogsstyrelsen att inventera nyckelbiotoper mot bakgrund av den enskildes rätt till skydd av egendom och ekonomisk ersättning, statens bristande agerande för att undvika inskränkningar i fri- och rättigheter samt regeringens, Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens myndighetsutövning. Riksdagen har särskilt uttalat att inventeringen ska vara rättssäker (Mål 3512-18).
Upphäv Skogsstyrelsens inventeringsuppdrag
Uppdraget att inventera nyckelbiotoper strider mot såväl grundlagen som Förvaltningslagen, anser jägmästaren och skogsägaren Sverker Liden.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Därför har jag begärt att Högsta Förvaltningsdomstolen gör en rättsprövning och yrkar att domstolen upphäver regeringsbeslutet. Detta är bakgrunden till min begäran om prövning:
1. Regeringen redovisar inte vilka åtgärder som har vidtagits för att undvika ingrepp i äganderätten. Dit hör bland annat att ändra all myndighetsutövning som leder till utarmning. Älgförvaltningen stoppar ett varierat skogsbruk och måste avregleras så att skogsägaren kan använda alla trädslag i sitt skogsbruk.
Har staten vidtagit alla möjliga åtgärder på sin egen mark innan den gör anspråk på privat mark? Staten har inte redovisat en samlad plan för hur statens hela areal kan ställas om till lövskog, sumpmark och urskog.
2. Av beslutet framgår att staten inte ämnar ersätta skogsägaren för all skog som avsätts. Det strider mot grundlagen.
3. Skogsstyrelsen hävdar att beslut om en nyckelbiotop inte kan överklagas. Regeringen ansluter sig till denna uppfattning. Det strider mot grundlagen att en tjänsteman utan tjänsteansvar och utan diarieföring ska kunna besluta att en biotop uppfyller nyckelbiotopskriterierna medan skogsägaren inte ska kunna försvara sin rätt i domstol. Regeringen ska redovisa på vilka grunder ingripande i fri- och rättigheter får ske. Registreringen ska kunna överklagas liksom erbjudande om ersättning.
4. Skogsstyrelsen har nyligen deklarerat att man inte klarar att reda ut ersättningsfrågor till skogsägare. Enligt min mening avstår man hellre från beslut än ger en skogsägare rätt. Skogsstyrelsen tycks i första hand se sig som företrädare för statens affärsintressen och låter den objektiva myndighetsutövning som Förvaltningslagen förutsätter komma i andra hand.
Det är av dessa orsaker olämpligt, både mot bakgrund av Förvaltningslagen och riksdagens beslut om rättssäkerhet, att överlåta till Skogsstyrelsen att besluta om såväl regelutformning som inventering och ersättningar.
Sverker Liden
Jägmästare och skogsägare