Länder som endast undantagsvis når upp till våra höga djurskyddskrav och låga antibiotikaanvändning.
Upplys matgäster om köttets ursprung
Att priset styr har svenskt lantbruk fått många tillfällen att lära sig. Det är därför inte förvånande att branschorganisationen Svenskt kötts färska undersökning visar att hälften av det färska köttet och 60 procent av korven och köttbullarna kommunerna köper in kommer från andra länder än Sverige.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Greger Ekman
Ironiskt nog har 99 procent av de 210 kommunerna i undersökningen ambitionen att ta större hänsyn till djurvälfärd, miljö och klimat när de väljer kött. I 87 procent av kommunerna fanns till och med ett uttalat stöd för att prioritera annat än ett lågt pris.
När det gäller kommuner och offentlig upphandling finns det en tendens att skylla på EU. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) har på ett förtjänstfullt sätt gått ut och talat om för kommunerna vad som gäller.
Regeringen har slagit fast i den nationella upphandlingsstrategin att ”krav på djurskydd i enlighet med vår lagstiftning ska ställas vid offentliga upphandlingar”. Shekarabi förklarar vidare att lagstiftningen medger att sådana krav ställs och att kommunernas dubbelmoral inte är acceptabel.
Det är utmärkt att en minister tillrättavisar kommunerna på detta sätt. Den nationella livsmedelsstrategin syftar till att öka produktionen av svenska livsmedel med höga krav på denna produktion. Att kommunerna inte anser sig ha råd att köpa svenskt kött är en annan fråga som man vinner på att vara ärlig med.
Kommunerna köper kött för omkring tio miljarder kronor per år och efterfrågan på svenskt kött har lett till ökande priser. Det är förståeligt om kommunerna försöker pressa kostnaderna. Men man ska i så fall inte ge sken av att man ställer svenska krav på importköttet.
Det är bättre att ta en diskussion om kvantitet kontra kvalitet. Det finns säkert förståelse för att det serveras mindre kött, men att det serverade köttet uppfyller svenska krav.
Allt fler konsumenter vill göra medvetna val och exempelvis välja bort kött från länder med en oansvarigt hög antibiotikaanvändning. I affären är det lätt men på restauranger är det lika svårt att få veta vad man äter som på skolbespisningarna.
I en undersökning som Landshypotek Bank lät utföra förra året trodde två av tre att huvudingrediensen i den senaste lunchen kom från Sverige. Stickprov som P4 Dalarna har gjort (2016) visade att nästan ingen av 50 restauranger serverade svenskt kött. Det finns fler undersökningar som pekar i denna riktning.
De flesta konsumenter vill veta vad de äter. Det måste bli lättare att få veta varifrån köttet på menyn kommer så att man kan göra informerade val på skolbespisningar såväl som exklusiva restauranger. En liten blågul flagga skulle vara tillräcklig information.