Greger Ekman

Större möjligheter att jaga klövvilt är nödvändigt för att minska betesskadorna. Naturvårdsverkets förslag till ändrade jakttider ger större möjligheter till jakt. Ännu återstår det att se om regeringen kan fatta beslut om att ändra Jakt­förordningen i enlighet med förslaget utan att korrigera för kritik från jaktintresset.

De mest kritiserade förändringarna är förslaget att ta bort möjligheten till brunst­uppehåll under älgjakten i norra Sverige och allmän jakt på kronhjortshindar och utökad jakttid på årskalv utanför kronhjortsskötselområden.

Ur ett skogsägarperspektiv är alla förslag som undanröjer hinder för avskjutningen välkomna. Med tanke på den nya älgförvaltningens kostsamma misslyckande med att anpassa älgstammens storlek till foderutbudet i ungskogarna är en borttagen möjlighet till brunst­uppehåll inget större genombrott.

Dock finns det anledning att vara tacksam för att Naturvårdsverket understryker att jakttiden har betydelse för möjligheterna att begränsa betesskadorna.

Huruvida denna formalitet kommer att ha någon effekt på hur mycket det rent faktiskt jagas är oklart. Det är inte osannolikt att informella jaktuppehåll under brunsten blir det praktiska utfallet. Möjligen har den här typen av förändringar genomslag på längre sikt.

Större omedelbar effekt kan allmän jakt på kronhjortshind och årskalv ha. En strikt reglerad jakt inom kronhjortsskötselområden är ett lager av byråkrati som knappast är ägnat att effektivt hantera skadeproblematiken. Kostnaderna för skadedrabbade markägare är betydande. Det är rimligt att de ges större möjligheter att freda sin egendom. Särskilt när det visat sig vara förvånansvärt krångligt och långsamt att beviljas skyddsjakt.

I Naturvårdsverkets motivering framhålls att kronhjortsskötselområden är önskvärda. Men det konstateras också att det fram till dess behövs förvaltning även utanför kronhjortsskötselområdena. Givet att regeringen beslutar i enlighet med förslaget blir det möjligt att kontrollera det praktiska utfallet av en mindre reglerad förvaltning.

Det finns all anledning att noggrant studera hur en friare förvaltning fungerar och om den leder till minskade skogsskador. Förhoppningsvis ger det lärdomar som kan vara till nytta för älgförvaltningen.

Förslagets signalvärde är viktigt, vilket regeringen bör ta till sig.

Utökade jakttider, även för vildsvin och dovhjort, ger fler jakttillfällen. Viltet är en resurs som kan ge markägare med lämpliga förutsättningar goda inkomster, men också orsaka oacceptabla ekonomiska skador.

Naturvårdsverkets förslag går i rätt riktning. Men mer behöver göras för att minska de stora betesskadorna. 12 procent färska skador på tallungskog 2018/2019 visar hur misslyckad älgförvaltningen är.

Naturvårdsverkets förslag om förlängda jakttider går i rätt riktning. Men mer behöver göras för att minska betesskadorna, skriver ATL:s ledarskribent.

"Naturvårdsverkets förslag går i rätt riktning - men mer behöver göras"

Välkommet med längre jakttider

Lantbruk

Naturvårdsverkets förslag om förlängda jakttider går i rätt riktning. Men mer behöver göras för att minska de stora betesskadorna, skriver ATL:s ledarskribent Greger Ekman.