Du har kanske redan märkt att den frostfria delen av året blir allt längre. Sedan början av 1900-talet så har det blivit i genomsnitt tio extra frostfria dagar per år.
Vår- och höstfrosten skapas på superhög höjd
Det är förändringar långt upp i atmosfären som orsakar de plötsliga köldknäpparna under vår och höst. Det visar en ny stor undersökning som gjorts i USA.
Den här kunskapen kan hjälpa till att förutspå de skadliga frostchockerna.
Men exakt vad det är som gör att frosten slår till så plötsligt under höst och under ”falska vårar” har debatterats länge.
Väderfakta analyserades
Nu har klimatforskare i USA analyserat statistik från åren 1920-2012. Till skillnad från tidigare forskare så jämförde de datum då frosten slog till med alla aktuella väderfakta.
Det visade sig att luftströmmarna i atmosfären, bland annat de kraftiga jetströmmarna, hade en mycket starkare koppling än till exempel växthuseffekten eller det lokala vädret.
– Tidigare har man fokuserat på storskaliga fenomen som El Nino, säger en av forskarna bakom studien, Gregory McCabe från U.S. Geological Society.
– Ingen har gått ner på detaljnivå och gjort en direkt jämförelse mellan luftströmmarna och frosten.
Exaktare prognoser i lantbruket
Men de här höjdarvindarna är inte ensamt ansvariga för det allt längre frostfria sommarhalvåret.
Forskarna menar att av de tio extra odlingsdagarna så beror fem av dem på de atmosfäriska luftströmmarna, tre beror på växthuseffekten och två beror på de lokala molnförhållandena.
På lite längre sikt kan den här kunskapen spara in enorma summor.
– Både lant- och vattenbrukare skulle dra nytta av mer exakta prognoser för den första och sista frosten under säsongen, skriver man i ett pressmeddelande.
VIDEO: "Större skördar i framtiden"
LÄS OCKSÅ: Frusen sallad gagnar svensk kål
LÄS MER: Planeten har blivit grönare