Branschorganisationen Skogsindustrierna har tagit fram statistik över skogsnäringens betydelse för de offentliga finanserna i Sveriges 21 län. Genom att dela summan kommunal- och landstingsskatt som direkt och indirekt sysselsatta personer inom skogsnäringen betalar in med den genomsnittliga lönekostnaden för en offentliganställd vill organisationen tydliggöra skogsnäringens samhällsekonomiska bidrag och betydelse för välfärden på regional nivå.
Var tionde offentliganställd i norr finansieras av skogen
Skogsnäringen sysselsätter över 120 000 personer direkt och indirekt i Sverige. I Västernorrland och Norrbotten står skogen dessutom för nio procent av all kommunal- och landstingskatt, visar en ny undersökning.
Olof Peronius
Ringar på vattnet
– Skogsnäringens sysselsättning skapar även lokal köpkraft som kommer affärer, restauranger, frisörsalonger, bilverkstäder och många fler småföretagare på orten tillgodo. Hela denna värdekedja börjar i skogen, säger Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna.
Västernorrlands och Norrbottens län står ut i undersökningen - där finansieras var nionde skattekrona från sysselsatta i skogsnäringen, vilket motsvarar 3 800 offentliganställda inom respektive län. Den sistnämnda siffran motsvarar tolv procent av den totala sysselsättningen i länen.
Noll i Stockholm
I landets sydliga län är siffrorna betydligt lägre, och allra lägst är de för Stockholms län. Där kan skogsnäringens andel av all kommunal- och landstingskatt avrundas till noll procent. Genomsnittet för hela riket är tre procent, vilket motsvarar 35 000 offentliganställda. Siffrorna bygger på statistik från SCB från 2015.
Undersökningen har även tittat på en handfull utpräglade skogskommuner. I Eksjö och Kramfors står sysselsatta inom skogsnäringen för 18 respektive 16 procent av den inbetalda kommunalskatten.
LÄS OCKSÅ: Så ska konkurrensen i skogsindustrin bli bättre
LÄS OCKSÅ: Pengaregn över cellulosaindustrin