Det var bland annat för att höja djurhälsan inom fårnäringen som Jordbruksverket införde stödet "Extra djuromsorg för får" år 2016. Med tydligare ramar och bättre rutiner ska stödet bana väg för att höja djurhälsan i branschen. Stödet, som i vardagligt tal ofta kallas tackpeng, kan ge 300 kronor extra per tacka eller bagge. I år pågår ansökningsperioden mellan den 8 februari och 12 april.
Växande intresse för tackpeng - trots mycket dokumentation
Intresset för den så kallade tackpengen har överträffat Jordbruksverkets prognoser. Samtidigt efterfrågas stöd som är mer anpassade efter vilken fårproduktion man bedriver.
Cecilia Persson
Överträffat prognoserna
Intresset för tackpengen har hittills varit stort. Prognosen var att cirka 1500 företag skulle söka stödet årligen. Men redan första året överträffades siffrorna med ett par hundra sökande. År 2017 sökte drygt 2150 fårföretag ersättningen.
– Det har betydelse för ekonomin, helt klart, för så mycket lönsamhet är det inte i den här branschen, säger Hubertus Gelin som är fårproducent i Skärkind utanför Norrköping. I år har han sökt och fått tackpeng för första gången.
Förebilden kommer från grisnäringen där ett särskilt stöd för suggor infördes för några år sedan.
– Det fick en väldigt positiv effekt. Grisnäringen blev bättre och det blev mer dokumenterat, säger Benjamin Bollhöner, handläggare på Jordbruksverket.
Mycket dokumentation
Men trots att många söker ersättningen kritiseras den också för att vara alltför stelbent och byråkratiskt. Kritiska röster har höjts mot kraven på både foderanalyser, betesplanering och att fåren ska klippas två gånger per år, dubbelt så ofta som lagen kräver. Hubertus Gelin, som i huvudsak föder upp vårlamm, är osäker på om stödet passar hans produktion. Bland annat är det klippningskraven som han ifrågasätter.
– Enligt min mening är ersättningen mer anpassad för pälsfår och den näringen. Vi som har vår- och dilamm har till exempel helt annan betäckningstid än de som slaktar lamm på hösten. Jag tycker inte att man tar hänsyn till olika produktionstyper så ett sätt som kanske hade varit önskvärt, säger han.
Ska utvärderas
Hittills har kravet på två klippningar varit bland det mest ifrågasatta med ersättningen, berättar Benjamin Bollhöner.
– Ja, det har varit mycket diskussion kring den regeln. Men vi kan inte ersätta något som djurskyddslagen redan kräver: en klippning ska du göra ändå. Vi kan bara ersätta kostnaden för den andra klippningen.
Ersättningen har tagits fram tillsammans med företrädare för fårbranschen. Under året ska stödet börja utvärderas. Benjamin Bollhöner tror att det blir svårt att anpassa stödet efter olika sorters fårproduktion. Någon sådan diskussion förs inte i nuläget.
– Det finns ofta önskemål att få mer anpassade stöd och vi tar till oss många synpunkter. Men man får också komma ihåg att ersättningen är frivillig att söka. Om man uppfattar att villkoren inte fungerar för ens produktion behöver man inte söka, säger han.
Så många sökte och fick tackpeng
År 2016
1788 sökande lantbrukare, varav 1737 fick stödet.
År 2017
2150 sökande företag varav hittills 2026 lantbrukare fått utbetalning. Resterande är under handläggning.
LÄS MER: Snart kommer en podd om ull
LÄS MER: Fårägare fick rätt efter sex år
LÄS OCKSÅ: Chili hetare affär än får