ATL har tidigare uppmärksammat slamgödsel som en produkt som sprids på åkrar för att öka spannmålsproduktionen, men också de delade meningar om slamspridningens risker i jordbruket på grund av slammets innehåll.
Slamgödsel dyrt att bli av med
7 000 ton slamgödsel från Växjö kommun är svårt att bli av med.
Slamgödsel är en produkt vid landets reningsverk som kommunerna måste betala för att slippa och Radio P4 Kronoberg uppmärksammar i dag att det årligen bildas cirka 7 000 ton slamgödsel från hushållens avlopp i Växjö kommun som kostar kommunen 2,5 miljoner kronor att bli av med. Det tycker Steve Carlsson, Va-chef i Växjö, är synd då det är en värdefull produkt.
– Jordbrukarna får slamgödslet i stort sett gratis idag. Trots att näringsinnehållet är högt och efterfrågan är stor, kan vi inte ta betalt för det utan får betala.
Det är fosforinnehållet som borde vara värdefullt.
- Vi har fosfor för ca 3 000 hektar jordbruksmark som gödselmedel. Fosfor är en bristvara i världen och den borde ha ett värde.
Kommunen säger att den fått kontroll på giftiga tungmetaller som kadmium, att man sänkt nivåerna som borde göra slamgödseln från reningsverken likvärdig med stallgödsel. Ändå är det nobben från det lokala jordbruket.
Bönderna säger nej
De mjölkproducerande Kronobergsbönderna säger nej till att ta emot slamgödsel från kommunen. Det som kommer från avloppsverk och människor anses vara sämre än djurgödsel. I stället sprids det mesta av Växjö kommuns slamgödsel på spannmålsåkrar i norra Skåne, där mycket av maten produceras.