Växter kan känna av kemiska signaler från sina grannar och på så sätt förbereda sig på framtida konkurrens om ljus, vatten och näring.
Växtkommunikation kan ge nya odlingssystem
Växter kan kommunicera med varandra och anpassa sin utveckling efter sina grannar. Detta skulle kunna användas för att utveckla nya odlingssystem.
En forskargrupp på SLU har för första gången sammanställt kunskaperna på området, och ger flera exempel på hur växterna kommunicerar för att klara sig i konkurrensen.
Känner sina grannar
Växterna kan bland annat känna av grannens identitet, det vill säga olika växtarter eller andra genotyper av samma växt, och grannens fysiska status, som ålder eller växtlängd. Det är viktigt för att kunna skilja på grannar som kan bli allvarliga konkurrenter eller som inte kommer ha någon större inverkan. Baserat på det kan växten till exempel satsa på att producera mer eller mindre bladmassa i förhållande till rötterna.
Växter som angrips av skadeinsekter utsöndrar ämnen som gör att växter i närheten aktiverar sitt kemiska försvar. Ytterligare ett exempel är korn som när det växer med vissa ogräs verkar kunna locka till sig nyckelpigor.
Mindre bekämpningsmedel
De här mekanismerna skulle kunna användas för att skapa hållbara och produktiva jordbrukssystem, med en blandning av olika växter med olika behov för att utnyttja resurserna bättre och samtidigt minska angrepp från skadedjur. Men fortfarande finns många obesvarade frågor.
– Vilka sorter samverkar bäst och hur påverkas ekosystemen? Om ett växtslag i ett sådant odlingssystem, som korn, kan försvara sig själv är mycket vunnet. Då skulle lantbrukare klara sig med betydligt mindre mängd kemiska bekämpningsmedel och vi skulle få möjlighet att tillämpa en giftfri miljö i odlingssystemen, säger Velemir Ninkovic, forskare på SLU, i ett pressmeddelande.