Myndigheterna hanterar utbrottet av fågelinfluensa i en värphönsbesättning utanför Helsingborg kraftfullt. Över tvåhundratusen höns har destruerats och saneringen av hönsstallarna beräknas ta månader.
Vi kommer att få fler utbrott i framtiden
Fågelinfluensavirus som muterar och smittar människor är en allvarlig risk som motiverar dramatiska åtgärder för att begränsa smittspridningen.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Greger Ekman
Fågelinfluensan H5N8, som tack och lov inte smittar från fågel till människa, har spritts i Europa under några år. Viruset har förekommit i Österrike, Tyskland och även Danmark. Nu har smittan konstaterats i en värphönsbesättning i Sverige.
Än så länge verkar det som om smittspridningen i Sverige är mycket begränsad. Det kan naturligtvis ändras på grund av smittspridning bland vilda fåglar eller på grund av den mänskliga faktorn. Vad som sker i naturer är svårt att kontrollera men djurhållningen kan vi i alla fall kontrollera. Biosäkerhet är ordet för dagen.
De smittade värphönsen utanför Helsingborg fungerar som ett systemtest. Hittills verkar myndigheternas arbete fungera, både vad det gäller det rent praktiska, upprättande av skyddszoner, övervakningsområden, provtagningar, destruktion, höjning av skyddsnivån med mera och inte minst information.
Det är många myndigheter som är inblandade och många beslut som ska fattas. Förhoppningsvis är faran över för den här gången men vi kommer att få se fler fall av fågelinfluensa och liknande i framtiden. Då är det tryggt att veta att krisorganisationen har testats. Glädjande nog finns det fortfarande resurser i form av Hemvärnet, Blå Stjärnan och Lottakåren som kan bidra när det behövs.
Producenterna har dock det största ansvaret för att minimera risken för smittspridning i djurbesättningarna. Hygienen i djurstallarna och foderhantering är a och o. Djurhälsa handlar ju till stor del om förebyggande arbete.
Storleken på dagens djurbesättningar gör att sjukdomsspridning också blir en stor ekonomisk risk. Även om ersättning utgår från staten vid destruktion, lär de ekonomiska konsekvenserna bli kännbara för den drabbade producenten.
Även de som har helt friska djur riskerar att drabbas. I Danmark har priset på kyckling sjunkit till följd av att främst Japan och Sydkorea stoppat importen, vilket aktualiserar utformningen av handelsavtalen. Kyckling från smittfria områden borde rimligen inte stoppas vid gränsen.
Utbrottet av fågelinfluensa kommer förhoppningsvis att leda till en nödvändig diskussion om krishantering och smittskydd, men också om reglerna för internationell handel och ersättningar från stat och försäkringsbolag till drabbade producenter. Det skadar inte att vara ännu bättre förberedd på nästa utbrott av fågelinfluensa. Är det något vi kan vara säkra på är det att faran inte är över.