Vidareutbildning med fokus på utveckling

– Man kan inrikta sig på allt från olika typer av animalieproduktion, till ren lantbruksekonomi, eller ha som mål att arbeta som arbetsledare inom gröna näringar. Många sätter mål för den roll de tänker sig att de vill arbeta i när de går ut, säger utbildningsledaren Barbro Mattsson.

Agroteknikerutbildningen på Biologiska Yrkeshögskolan drivs sedan 2008 av Västra Götalandsregionen. Sammanlagt har man examinerat 22 årgångar elever, med stora variationer i fokus och inriktning och intresset ökar. Hösten 2017 antogs den största klassen någonsin.

Viktigt med utveckling

Barbro Mattsson tycker att det känns väldigt viktigt att det finns jobb till eleverna när de går ut, och som ATL tidigare skrivit om, finns en stor efterfrågan på bland annat djurskötare och arbetsledare inom lantbruket.

– Den agrotekniska utbildningen utvecklades för att man kände att det behövdes utvecklad kompetens på bygden. Tidigare var det en lokal utbildning, men nu är vi en yrkeshögskola med nationellt intag, säger Barbro Mattsson.

Många ansökningar kommer fortfarande från Mellansverige, men det finns intresse även från andra delar av Sverige.

– Skåne har varit en region vi inte haft så många sökande ifrån, men vi ser en ökning av intresserade bland annat därifrån, säger hon.

Uppdaterar löpande

Ny utveckling och teknik kommer i ett rasande tempo och utbildningar som inte följer med riskerar att bli gammaldags väldigt fort.

I ledningen för Agroteknikerutbildningen vill man att kurserna ska utvecklas löpande och nu diskuteras hur man ska hålla kurserna uppdatera bland annat kring nya tekniska hjälpmedel.

– Studenterna som är ute på LIA, kan komma tillbaka med nya kunskaper om de senaste tekniska lösningarna som vi inte har med i utbildningsplanen än och det inspirerar oss att utveckla utbildningen hela tiden. De får också många nya tankar och idéer för vad de vill göra efter examen och hur, säger Barbro Mattsson.

Stor valfrihet

Utbildningen har en stor andel LIA - lärande i arbete som motsvarar praktik. När det gäller vad de ska göra under praktiken har eleverna stor frihet att välja upplägg. De kan till exempel arbeta med ett eget projekt inom en verksamhet, delta i ett forskningsprojekt, eller välja ut något som de vill lära sig.

– Det kan vara att man vill lära sig hur ett företag byggts upp och utvecklas. Man är på plats i företaget och har en handledare precis som vid annan praktik, men man fokuserar på företagets struktur och hur företaget är uppbyggt, säger Barbro Mattsson.

Hon säger att det inte är något nytt att lantbruket ligger i framkant när det gäller att utvecklas och anamma nya metoder och ny teknik.

– Så har det varit i stor utsträckning i bland annat grisbranschen, det var lantbrukarna som drog i bromsen när det gällde antibiotika i fodret och lantbrukarna som testade sig fram med frigående djur, regelverket följde efter.