Nej, Christofer Fjellner (M), vi är inte blinda för verkligheten när vi ifrågasätter beslutet att förlänga tillståndet för bekämpningsmedlet glyfosat. Men i god vetenskaplig tradition litar vi inte heller blint på allt som förs fram som fakta, utan väljer att granska underlaget och ställa egna frågor.
Viktigt att granska även vetenskapligt underlag
Frågetecken kring glyfosat kvarstår.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Därför välkomnar vi Europaparlamentets beslut att inrätta ett särskilt utskott för att gå till botten med frågetecknen kring livsmedelsmyndigheten EFSAs granskning av glyfosats eventuellt skadliga effekter på människor och djur.
Enligt EUs regelverk ska tillståndsgivningen för bekämpningsmedel bygga på försiktighetsprincipen, det vill säga att bara ämnen som är bevisligen ofarliga för miljön och människors hälsa ska tillåtas.
Då krävs det att de vetenskapliga granskningar som ligger till grund för bedömningen är korrekt genomförda. I fallet glyfosat finns både motstridiga vetenskapliga resultat och misstankar om oegentlig inblandning från industrins sida.
Medan Världshälsoorganisationen WHOs institut för cancerbekämpning, IARC, har funnit ett samband mellan ämnet och en förhöjd risk för cancer hos människan finner EUs egen myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, inga sådana bevis.
Men EFSAs granskning är starkt ifrågasatt. Inte minst sedan det avslöjats att bärande delar av rapporten kopierats ord för ord från en studie av Monsanto som tillverkar världens vanligaste glyfosatbaserade bekämpningsmedel, Roundup.
Människor har rätt att veta att viktiga beslut är fattade på riktiga grunder. Det är sunt förnuft och själva poängen med granskningsutskottet. Mer än en miljon EU-medborgare har också skrivit på ett upprop och krävt att EUs tillståndsprocess för bekämpningsmedel ska ses över och ändras.
Striden kring glyfosat riktar även sökljuset mot dagens intensiva användning av bekämpningsmedel. Vi vet att den inte är hållbar i längden. Jordbruksmark riskerar att utarmas, insekter dör och ekosystem kollapsar. Vi ser också hur resistensen mot bekämpningsmedlen ökar. Om vi inte lyckas vända utvecklingen riskerar effekterna för vår matproduktion att bli förödande.
Jytte Guteland
Europaparlamentariker (S) och Sveriges enda ordinarie medlem av parlamentets miljöutskott