facebooktwittermail d

Vildsvin – ett bökigt naturvårdsproblem

Bökande av vildsvin kan innebära ett naturvårdsproblem, något som man bör ta hänsyn till i viltförvaltningen. Det visar en studie från SLU.

Vildsvinen äter gärna vitsippornas rötter. Eftersom vårblommor ofta växer och sprider sig långsammare än andra skogsväxter kan det ta lång tid innan bestånden återhämtar sig.
Vildsvinen äter gärna vitsippornas rötter. Eftersom vårblommor ofta växer och sprider sig långsammare än andra skogsväxter kan det ta lång tid innan bestånden återhämtar sig. FOTO: ULF ARONSSON

Studier från USA och Polen visar att långvarigt vildsvinsbökande helt kan slå ut vårfloran över stora områden. Undersökningar i nationalparken Dalby Söderskog, Skåne, visar att det är ett ökande naturvårdsproblem även i Sverige.

Jörg Brunet vid SLU har undersökt effekterna på vårfloran före och efter vildsvin etablerat sig i området. Studien visar att täckningen av vårblommor minskade med en tredjedel på tre år.

Kan fördärva

Mest minskade vitsippa, gulsippa och svalört. Om det samtidigt är ett högt betestryck från andra klövdjur, framför allt dovhjort, kan de negativa effekterna på skogsfloran bli ännu högre.

Den kraftiga effekten av bökandet riskerar att fördärva Söderskogens rekreationsvärde, som till stor del utgörs av just vårfloran. Jörg Brunets slutsats är därför att vildsvinsstammen bör reduceras om man vill behålla vårfloran i artrika lövskogsområden, vilket också är den typ av skogar som vildsvinen föredrar.