Tord Karlsson

När vindkraften tog fart som energikälla i början på 2000-talet var intresset stort inte bara från de snabbväxande vindkraftsföretagen utan även från ägare till jordbruk och skog. Med tanke på de ganska stora investeringar som krävs och att energipolitiken och elmarknaden är notoriskt osäkra har bygglusten lagt sig. Stora aktörer, ofta utländska eller med utländskt kapital bygger en stor del av vindkraften i Sverige.

Däremot har den som äger sin mark chansen att tjäna pengar på vindkraften. <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/markagarna-vinnare-pa-modern-vindkraft/">Som vi skriver i ATL är en ersättning på 3,5–4 procent av omsättningen</a> en tumregel som kompensation för intrånget.

Hur bra affär det är har varierat, de senaste åren har låga elpriser och ett elcertifikatsystem som ger mindre och mindre hållit nere intäkterna. En del äldre verk har monterats ned och exporterats.

Med dessa risker i minnet ser framtiden nu ljus ut för vindkraften. Tack vare en snabb teknisk utveckling och att verken blir högre och större kan det fortfarande vara en bra affär för markägaren att upplåta mark till vindkraft även om elpriserna ligger på en låg nivå. Viktigt är då att man skriver in villkor för avveckling av parken och undviker att ge kraftverksägaren besittningsrätt på marken.

GRAFIK: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sa-har-svensk-vindkraft-byggts-upp/">Så har svensk vindkraft byggts upp </a>Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/nya-pengar-att-tjana-pa-gamla-vindkraftverk/">Gamla vindkraftverk kan ge pengar till nya markägare</a>

Branschorganisationen Svensk vindenergi målar i sin Färdplan 2040 upp en ljus framtid för vindkraften där den kan öka från dagens 20 terawattimmar till 90 år 2040. Till en del kommer utbyggnaden att ske till havs, men landbaserad vindkraft är fortfarande betydelsefull.

Svensk vindenergi vill gärna förenkla tillståndsprocesserna för att snabba på utbyggnaden. Där ingår till exempel att den kommunala vetorätten avskaffas. I gengäld vill man att fastighetsskatten på kraftverken tillfaller kommunen i fråga.

Det är mycket rimligt att lokala intressen får del av intäkterna och det finns anledning att också understryka möjligheterna för de bybor som inte upplåter sin mark att få del av intäkterna från kraftverken.

Det kan göras som en så kallad bygdepeng, exempelvis 0,1-0,2 procent av omsättningen som boende i trakten kan använda till gemensamma satsningar eller som riskkapital för lokalt företagande. Det är en sund princip som borde gälla också när andra naturresurser tas i anspråk, till exempel för vattenkraft eller vid gruvdrift.

Man kan önska sig ett antal förbättringar för en växande vindkraftssektor. Vindkraften kräver ett rejält utbyggt och moderniserat elnät, det är en högprioriterad åtgärd för nätföretagen och staten.

Dessutom kan man hoppas på ett genombrott för vindkraftstorn i trä. Det första restes i år i Västsverige. Om det faller väl ut har skogsnäringen ytterligare en marknad att utveckla.

Trots riskerna ser framtiden ljus ut för vindkraften, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson. Men det är viktigt att lokala intressen får del av intäkterna.

Trots riskerna ser framtiden ljus ut för vindkraften.

Vindkraft viktig för hela bygden

Teknik

Trots riskerna ser framtiden ljus ut för vindkraften, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson. Men det är viktigt att lokala intressen får del av intäkterna.