- Det har säkert varit en hyfsad vinter för fästingarna. Det tjocka lagret snö skyddar dem, säger forskaren Anders Lindström som är fästingexpert vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Blodsugarna börjar vakna upp
Fästingarna börjar lämna vinterdvalan. Men om det blir ett fästingår eller inte beror mest på hur sommaren blir. I fjol strök många fästingar med i torkan, men årets vinter har gynnat dem.
Cecilia Persson
Om dygnstemperaturen är över fem grader blir de flesta fästingar i Sverige aktiva igen. På en sydsluttning där solen ligger på kan de väckas upp tidigare om det bildas varmare mikroklimat.
- Jag har redan hört från folk som har fått fästingar i år, säger Anders Lindström.
LÄS OCKSÅ: Fästingmedel till hund granskas efter larm
Klarar sig länge utan blod
Men hur fästingarna klarar resten av året beror mest på sommarens klimat. Bäst trivs de blodsugande djuren under regniga och fuktiga somrar.
- Fästingar är känsliga för uttorkning så förra sommaren var tuff för dem, eftersom det var både kallt och torrt ute.
Fästingar går på alla djur, men klarar sig i upp till ett år utan att suga blod. Bland lantbrukets djur brukar får vara riktiga fästingmagneter. Särskilt för djur som betar i skogsbeten eller som har hagar som går genom skog, kan fästingplågan bli värre än om hagen mest går på öppna fält.
Fukten avgör
Det finns ingen större svensk kartläggning av vilka yrkesgrupper som oftast drabbas av fästingbett. Men personer som rör sig mycket i skogen löper högre risk än till exempel djurskötare som har mycket kontakt med lantbruksdjur i samma område.
- Man ser generellt fler fästingar i skogsmiljöer där det oftast är fuktigare än i stora hagar. Det är snarare fukten som avgör hur mycket fästingar som finns i en miljö än hur många lantbruksdjur som finns där, säger Anders Lindström.
Han tror inte att skogsarbetare eller lantbrukare drabbas oftare av fästingar än andra yrkesgrupper. För att avgöra riskerna handlar det mer om i vilka områden man rör sig och hur utbredd den fästingburna sjukdomen TBE är. Smittan är allvarlig eftersom den kan orsaka hjärnhinneinflammation.
Områden med TBE
Riskområden
Stockholms, Uppsalas och Södermanlands kusttrakter är värst drabbade av TBE. Viruset förekommer också i de centrala och östra delarna av Mälarregionen, runt Vänern och i kustområdet från Uppsala ner till Kalmar. Enstaka fall har påträffats i Blekinge, Skåne och Västra Götaland.
Varje år rapporteras 200–300 fall av TBE i Sverige.
Källa: Folkhälsomyndigheten, tbe.se
LÄS OCKSÅ: Ny fästingart trivs i betesmarker
LÄS OCKSÅ: Fästingar skrämmer svenskarna från skogen
LÄS OCKSÅ: Amerikansk fästing kan sprida köttallergi